Räkna ut sjuklön månadslön – Formel och karensavdrag 2025
Att räkna ut sjuklön på månadslön handlar om att förstå hur sjuklönelagen och kollektivavtal samverkar. För anställda med fast månadslön är beräkningsgrunden densamma oavsett arbetsgivare: sjuklönen uppgår till 80 procent av lönen för den tid du inte kan arbeta, minus ett karensavdrag. Karensavdraget infördes 2019 och ersatte den tidigare karensdagen. Reglerna för återinsjuknande och läkarintyg kan skapa frågetecken, särskilt när sjukperioden sträcker sig över flera tillfällen.
Oavsett om du omfattas av Kommunals eller Unionens avtal, eller har en oorganiserad arbetsgivare, bygger beräkningen på samma lagstadgade principer. Skillnaderna ligger i detaljer som hur veckoarbetstiden definieras och om vissa tillägg ingår. Den här guiden går igenom formeln för sjuklön, karensavdragets mekanik, återinsjuknanderegeln och vad som händer efter dag 14.
Hur räknar man ut sjuklön på månadslön?
Arbetsgivaren betalar sjuklön dag 1–14. Sjuklönen är 80 % av din ordinarie lön, minus ett karensavdrag.
Ett avdrag som görs direkt vid sjukfrånvaro. Avdraget är 20 % av din veckolön och ersätter den gamla karensdagen.
Insjuknar du igen inom 5 dagar fortsätter sjuklöneperioden. Läkarintyg krävs från dag 8 eller vid tidigare återinsjuknande.
Efter dag 14 prövar Försäkringskassan rätten till sjukpenning. Du ansöker själv.
Centrala insikter för din beräkning
- Sjuklön = 80 % av lönen minus karensavdrag. För månadsavlönade beräknas sjuklönen per timme som (månadslön × 12) / (52 × veckoarbetstid). Karensavdraget är en fast summa, inte en dag.
- Återinsjuknande inom 5 dagar räknas som samma sjukperiod. Det påverkar både karensavdrag och krav på läkarintyg. Om du varit sjuk inom 5 dagar krävs intyg från dag 8, annars kan arbetsgivaren kräva intyg från dag 1.
- Olika avtal – olika beräkningar. Kommunal och Unionen har specifika kollektivavtal som kan påverka beräkningen av sjuklön och karensavdrag. Använd avtalets regler för att få rätt summa.
- Sjuklön dag 1–14 är arbetsgivarens ansvar – därefter Försäkringskassan. Arbetsgivaren betalar sjuklön de första 14 dagarna. Om du är sjuk längre ansöker du om sjukpenning. Försäkringskassan betalar då ersättning från dag 15.
| Område | Fakta |
|---|---|
| Sjuklön | 80 % av din ordinarie lön |
| Karensavdrag | 20 % av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka |
| Sjuklöneperiod | Dag 1–14 (arbetsgivare), därefter sjukpenning från Försäkringskassan |
| Återinsjuknande inom 5 dagar | Fortsatt sjuklöneperiod |
| Läkarintyg | Krävs från dag 8 eller tidigare vid återinsjuknande |
Hur räknar man ut karensavdrag på månadslön?
Karensavdraget är ett engångsavdrag per sjuklöneperiod, inte per sjukdag. Det dras från den sjuklön som annars skulle betalas ut. För en heltidsanställd med jämn arbetstid motsvarar avdraget ofta cirka 3,68 procent av månadslönen, enligt exempel från Karolinska Institutet. Den formella regeln är att avdraget ska vara 20 procent av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka.
Kalkylator för karensavdrag
För att räkna ut karensavdraget manuellt används följande steg: beräkna först sjuklönen för frånvarotiden (80 % av lönen för de timmar du är sjuk). Dra sedan av 20 procent av den genomsnittliga veckoersättningen i sjuklön. Verktyg som Företagarnas karensavdragskalkylator kan underlätta.
Hur påverkar återinsjuknande karensavdraget?
Vid återinsjuknande inom 5 kalenderdagar räknas den nya sjukperioden ihop med den tidigare. Om ett fullt karensavdrag redan gjorts i den första perioden görs inget nytt avdrag. Om bara en del av avdraget hann göras, fortsätter avdraget i den nya perioden tills det blir fullt, enligt Arbetsgivarverkets vägledning.
Karensavdrag månadslön exempel
Vid en månadslön på 30 000 kr blir karensavdraget ungefär 1 104 kr (3,68 %), enligt KI:s exempel. Det är viktigt att notera att detta är ett beräkningsutfall i ett typfall, inte en fast lagregel. Den faktiska summan varierar med din arbetstid och ditt kollektivavtal.
Om du har månadslön 35 000 kr och arbetar 40 timmar per vecka: sjuklönen per timme blir (35 000 × 12) / (52 × 40) ≈ 201,92 kr. Vid 8 timmars sjukfrånvaro blir sjuklönen 80 % × 1 615,38 kr = 1 292,31 kr. Karensavdraget är 20 % av din genomsnittliga veckoersättning. Beräkningen görs per sjuklöneperiod, inte per dag.
Vad gäller vid återinsjuknande inom 5 dagar – krävs läkarintyg?
Om du blir sjuk igen inom 5 kalenderdagar från att den förra sjukperioden avslutades, räknas det som samma sjuklöneperiod. Det innebär att sjukdagarna läggs ihop och att karensavdraget inte görs om. För läkarintyg gäller samma tidsgräns: intyg krävs från dag 8 räknat från första sjukdagen i den sammanhängande perioden.
Återinsjuknanderegeln läkarintyg
Försäkringskassan anger att om medarbetaren är sjuk i mer än 7 kalenderdagar måste arbetsförmågan intygas med läkare eller tandläkare för att sjuklön från dag 8 ska kunna betalas ut. Kommunal skriver samma sak: läkarintyg krävs efter sju dagar. Om återinsjuknandet sker efter att 5-dagarsfristen löpt ut startar en ny sjukperiod med nytt karensavdrag.
Sjuk igen inom 5 dagar läkarintyg
Vid upprepad korttidsfrånvaro kan arbetsgivaren kräva läkarintyg redan från första sjukdagen. Detta regleras inte i lag utan kan framgå av kollektivavtal eller avtalsvillkor. Unionen rekommenderar medlemmar att kontrollera vad som gäller i det egna avtalet.
Läkarintyg vid återinsjuknande Försäkringskassan
Försäkringskassan prövar rätten till sjukpenning från dag 15. Då krävs alltid ett läkarintyg som styrker nedsatt arbetsförmåga. Samma intyg kan användas för att styrka sjuklöneperioden från dag 8 fram till dag 14.
Återinsjuknanderegeln tolkas ibland olika av arbetsgivare. Om du är osäker på hur din arbetsgivare tillämpar regeln, kontakta ditt fackförbund. Både Kommunal och Unionen erbjuder stöd vid tolkning av kollektivavtal.
Sjuklön efter dag 14 – hur fungerar det?
Arbetsgivarens ansvar för sjuklön upphör efter 14 kalenderdagar. Därefter måste du ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Sjukpenningen är normalt 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst (SGI). För att få ersättning krävs att du har ett läkarintyg som visar att din arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel.
Räkna ut sjuklön dag 15–90
Från och med dag 15 är det Försäkringskassan som betalar ut sjukpenning. Sjukpenningen beräknas på din SGI, som i regel motsvarar din årsinkomst. För anställda med månadslön innebär det att du får 80 procent av din SGI, men beloppet är takbegränsat. För 2025 är taket för SGI cirka 573 000 kr per år. Ansökan görs via Försäkringskassans webbplats.
Vad är skillnaden mellan sjuklön och sjukpenning?
Sjuklön betalas av arbetsgivaren under dag 1–14 och är 80 procent av din ordinarie lön minus karensavdrag. Sjukpenning betalas av Försäkringskassan från dag 15 och baseras på din SGI. Sjuklönen regleras i sjuklönelagen, medan sjukpenningen regleras i socialförsäkringsbalken. Kollektivavtal kan ge bättre villkor under sjuklöneperioden, men påverkar inte sjukpenningen.
Sjukpenning är inte automatiskt garanterad. Försäkringskassan prövar din rätt utifrån din arbetsförmåga och SGI. Om du inte uppfyller villkoren kan ersättning utebli. Det är därför avgörande att du har ett giltigt läkarintyg och att du ansöker i tid.
Tidslinje vid sjukdom med månadslön – vad händer när?
- Dag 1: Sjukfrånvaro börjar. Karensavdrag görs.
- Dag 1–14: Arbetsgivaren betalar sjuklön (80 % av lönen minus karensavdrag).
- Dag 8: Läkarintyg krävs normalt (kan krävas tidigare vid återinsjuknande).
- Dag 15: Sjuklöneperioden från arbetsgivare upphör. Ansök om sjukpenning från Försäkringskassan.
- Dag 15–90: Försäkringskassan prövar rätten till sjukpenning (normalt 80 % av SGI).
Oklarheter och vanliga missförstånd kring sjuklön
| Vad som är klarlagt | Vad som fortfarande kan vara oklart |
|---|---|
| Karensavdragets storlek varierar med din arbetstid – det är inte en fast summa. | Återinsjuknanderegeln tolkas olika av olika arbetsgivare – kontakta din arbetsgivare eller fackförbund vid oklarhet. |
| Sjuklön dag 1–14 är lagstadgad, men kollektivavtal kan förbättra villkoren. | Sjukpenning från Försäkringskassan är inte garanterad – du måste uppfylla villkoren för SGI och sjukdomens påverkan på arbetsförmågan. |
| Exakt beräkning av karensavdrag finns beskriven i sjuklönelagen och hos myndigheter. | Olika avtal kan ha egna regler om läkarintyg vid korttidsfrånvaro – kontrollera ditt kollektivavtal. |
Analys och sammanhang – varför ser reglerna ut som de gör?
Sjuklönesystemet i Sverige bygger på en kombination av lagstadgade regler (sjuklönelagen) och kollektivavtal. För månadsavlönade innebär detta att en fast beräkningsmodell används, men att avtal kan påverka nivån på sjuklön, karensavdrag och krav på läkarintyg. De senaste årens förändringar kring karensavdrag (infört 2019) och återinsjuknanderegeln har skapat osäkerhet bland arbetsgivare och anställda. Genom att använda rätt formel och känna till avtalets regler kan du undvika felaktiga utbetalningar och onödiga konflikter.
För arbetsgivare är det viktigt att ha korrekta rutiner för lönehantering. Kleer erbjuder exempel på hur karensavdraget kan bokföras och beräknas i praktiken. För anställda som omfattas av kollektivavtal kan det finnas förmåner som förbättrar sjuklönen, till exempel att sjuklönen betalas från dag 1 i stället för dag 2.
Källor och officiella riktlinjer – var hittar jag mer information?
”Arbetsgivaren betalar sjuklön de första 14 dagarna, med karensavdrag, och därefter kan ersättning komma från Försäkringskassan.”
Unionen, Sjuklön och sjukpension
”Sjuklön betalas med 80 procent från andra sjukdagen och läkarintyg krävs efter sju dagar.”
Kommunal, Sjukskrivning
”Karensavdraget ska vara ett engångsavdrag per sjuklöneperiod, inte ett avdrag per sjukdag.”
Juridik.blog, Sjukskrivning enligt sjuklönelagen
De viktigaste källorna för officiella regler är Försäkringskassan, Arbetsgivarverket och respektive fackförbunds webbplats. Här sammanfattas de centrala dokumenten:
- Försäkringskassan – Sjuklön för arbetsgivare
- Företagarna – Beräkna karensavdrag
- Kommunal – Sjuklön och sjukpenning
- Unionen – Sjuklön
- Arbetsgivarverket – Ersättning vid sjukdom
Vad händer efter dag 14? – nästa steg för dig
Om du fortfarande är sjuk efter dag 14 upphör arbetsgivarens ansvar. Du måste då ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Sjukpenningen är normalt 80 % av din sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Ansökan görs via Försäkringskassans webbplats. Du behöver ett läkarintyg som styrker din nedsatta arbetsförmåga. Försäkringskassan prövar din rätt till ersättning från dag 15 och framåt. För att undvika glapp i ekonomin är det klokt att ansöka i god tid. Läs gärna Kan Man Ärva Skulder – Praktisk Rättslig Vägledning för att få en bredare bild av ekonomiska rättigheter. Läs även Räkna ut sjuklön månadslön – formel och karensavdrag 2025.
Vanliga frågor och svar om sjuklön och karensavdrag
Behövs läkarintyg vid återinsjuknande inom 5 dagar?
Ja, om du insjuknar igen inom 5 dagar från föregående sjukperiod räknas det som samma sjukperiod. Läkarintyg krävs från dag 8 räknat från första sjukdagen. Arbetsgivaren kan kräva intyg tidigare om du varit sjuk flera gånger inom kort tid.
Hur räknar man ut sjuklön för anställda med kommunalt avtal?
För kommunalt anställda gäller samma grundregel: sjuklön är 80 % av lönen minus karensavdrag. Men kollektivavtalet kan påverka beräkningen av veckoarbetstid och eventuella tillägg. Kontrollera ditt avtal eller kontakta Kommunal för exakt beräkning.
Hur räknar man ut sjuklön enligt Unionens avtal?
Unionens avtal följer i huvudsak sjuklönelagen. Sjuklönen är 80 % av lönen. Karensavdraget beräknas som 20 % av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka. Specifika branschavtal kan dock ha egna regler – kontakta Unionen vid tveksamhet.
Hur fungerar sjuklön efter dag 14 och fram till dag 90?
Från dag 15 ansöker du om sjukpenning från Försäkringskassan. Sjukpenningen är normalt 80 % av din SGI, men takbegränsad. Du måste ha läkarintyg och arbetsförmågan måste vara nedsatt med minst en fjärdedel.
Vad är skillnaden mellan sjuklön från arbetsgivare och sjukpenning från Försäkringskassan?
Sjuklön betalas av arbetsgivaren dag 1–14, är 80 % av lönen minus karensavdrag. Sjukpenning betalas av Försäkringskassan från dag 15, baseras på SGI och är normalt 80 % av SGI men takbegränsad.
Hur påverkar återinsjuknande karensavdraget?
Vid återinsjuknande inom 5 dagar räknas perioderna ihop. Om fullt karensavdrag redan gjorts görs inget nytt. Annars fortsätter avdraget tills det blir fullt.
Kan arbetsgivaren kräva läkarintyg från dag 1?
Ja, om det finns särskilda skäl, till exempel upprepad korttidsfrånvaro. Detta kan regleras i kollektivavtal eller anställningsavtal. Kontrollera vad som gäller för dig.
Är karensavdraget alltid 3,68 % av månadslönen?
Nej, 3,68 % är ett vanligt utfall för heltidsanställda med jämn arbetstid. Det formella måttet är 20 % av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka. Din faktiska procentsats kan variera.
Vad händer om jag blir sjuk igen efter mer än 5 dagar?
Då räknas det som en ny sjukperiod. Ett nytt karensavdrag görs och sjuklöneperioden börjar om från dag 1. Läkarintygsreglerna startar om.
Måste jag själv ansöka om sjukpenning?
Ja, du ansöker själv hos Försäkringskassan. Arbetsgivaren anmäler inte automatiskt. Ansök i god tid före dag 15 för att slippa glapp i utbetalningen.
Flere relaterte innlegg
Reverse Image Search Google – Guide för Omvänd Bildsökning
Barnmorskan i East End säsong 13 SVT Play – Streama gratis nu
The Good Doctor Season 7 – Allt du behöver veta
Hur länge är livstid i Sverige – Genomsnitt, regler och fakta
Rollistan i Beck – Dödläge – Hela casten för Beck 54
Motala Kommun Lediga Jobb – 150+ Tjänster och 350 Sommarvikariat
När kommer säsong 3 av The Summer I Turned Pretty? – Premiär 16 juli
Korta utbildningar distans som ger jobb – 97% får jobb direkt
